Framtidsenergin vätgas
i dag klimatvärre än fossilt kol

Intresset för vätgas som bränsle för fordon har varit stort under senare år.  Bränslecellsdrivna bussar har provats i Stockholm, många bilfabrikanter satsar utvecklingspengar på vätgasbilar, drivna antingen med bränslecell eller med ottomotorer. Men i dag är vätgasen ett klimatvådligt bränsle, 96 % tillverkas av fossila bränslen, 4 % med el.

Vätgassamhället är ett av de halmstrån på vilket många politiker och en del forskare hänger upp sin framtidstro när det gäller klimatförändringarna. En vision i sammanhanget som har skissats av nobelpristagaren i fysik Carlo Rubbia är en jätteanläggning i Sahara som ska kunna försörja Europa med större delen av den energi fossila bränslen nu levererar. Verkningsgraden i anläggningen, som bör bli många tusen kvadratkilometer stor, ska enligt Rubbia kunna vara 30 %, d v s skulle en knapp tredjedel av en instrålade solenergin kunna transporteras till Europa. Den tänkta anläggningen består av solfångare där vatten under mycket hög temperatur sönderdelas till syre och väte med hjälp av hydrolys. Transport med rör kan sedan ske till Europas gasnät.
    I denna tanke finner anhängarna av utbyggnad av naturgasnätet tröst. Väte kan transporteras i samma rör och också blandas med metan. Man skulle därmed kunna se den ökande användningen av naturgas som en förberedelse inför vätgassamhället.
    Den höga temperatur som krävs för Rubbias process kan också åstadkommas i kärnkraftverk.
    Problemet med vätgas är den är dyr. Energieffektiviteten i de existerande produktionsmetoderna är låg.
   Det är mycket lång väg till de produktionsmetoder Rubbia talar om, det rör sig kanske om minst 40 år. Under tiden ökar koldioxidhalten i atmosfären snabbt. I dag produceras vätgasen till 96 % av fossila bränslen (naturgas, olja, kol) och till 4 % genom elektrolys. Eftersom den energimässiga verkningsgraden är låg, är vätgas i dag är ett mycket smutsigt bränsle, klimatmässigt sett.
    Det vätgasvännerna i dag ofta talar om är lokal elektrolys från lokal, utsläppsfri el. Man får då en verkningsgrad på uppemot 75 %. Men då är det ju effektivare att använda elkraften som den är. Är dessutom elkraften till 80 % producerad av fossila bränslen (global och europeisk el) blir situationen klimatmässigt än värre.

    Genmanipulerade bakterier kan också producera vätgas. Inom denna teknik pågår nu forskning och utveckling i USA. Men det är ännu för tidigt att tala om kapaciteter och kostnader för denna process. Men så mycket är klart att energieffektiviteten också i denna process blir låg.

    Som det ser ut nu är risken stor att intresset för vätgas som fordonsbränsle ökar utsläppen av växthusgaser eftersom gasen mest ekonomiskt framställs är av fossila bränslen.

    Vad forskarsamhället kanske mest tror på i dag är kärnkraftverk som med högtemperaturhydrolys kan leverera vätgas och dessutom elkraft. Tyvärr tar det säkert några decennier innan vi ser detta i verkligheten.

John Murray

Källa: European Council of Applied Sciences and Engineering