Råbelöfsföretagens
miljö- och klimatarbete
 

Råbelöfsföretagen, de företag som svarar för driften på Råbelöfs Gods i Kristianstads kommun, förfogar över en areal på ca 3 730 hektar plus 750 ha i växtodlingen. I klimatsammanhang kan detta betecknas som en enda stor solfångare som producerar livsme-del, råvaror, bränsle och energi. Verksamheten består av växtod-ling, mjölk- och köttproduktion, skogsbruk, energiproduktion och fastighetsförvaltning.
    Råbelöfsföretagens ledning accepterar de slutsatser FNs klimatpanel (IPCC) kommit fram till beträffande klimatförändring-arna, dess orsaker och möjligheter till åtgärder.
    Det är en viktig målsättning inom Råbelöfsföretagen att bidra till att dämpa växthuseffekten genom att producera växthusgas-neutral energi, att binda kol i växtodling och skogsbruk samt att minska specifik energianvändning och  växthusgasutsläpp från produktionen.
    Utsläppen av växthusgaser är stora för Råbelöfsföretagen. Totalt svarar djurhållning, uppvärmning, jordbearbetning och transporter för utsläpp av ca 2700 ton koldioxidekvivalenter. Till detta kommer direkta utsläpp från marken (huvudsakligen metan och lustgas).
    För beräkning av utsläppen från olika energikällor har använts värden från Kristianstads klimatallians. Dock med undantag för elkraft, där varje MWh ansetts ge 2,1 ton koldioxid. Grunden för detta är åsikten att svensk elmarknad är en del av den europeiska och att ca 80 % av elenergin då ska räknas som producerad av fossila bränslen.
    När det gäller drivmedel anser företagsledningen att fossil dieselolja är det för närvarande bästa bränslet i fråga om klimat-effekter. Detta eftersom de tillgängliga biobränsleresurserna globalt får störst koldioxidutsläppsreducerande effekt om de bränns i fasta förbränningsanläggningar för produktion av värme och el. Först när icke fossila bränsleslag dominerar i fasta förbränningsanläggningar finns det skäl att använda biobränslen för fordonsdrift.
    För beräkning av djurhållningens växthusgasutsläpp har an-vänts värden publicerade av Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi i Finland.
    I sammandrag såg de olika verksamhetsgrenarnas utsläpp (med undantag för inköpta insatsvaror, markutsläpp, entrepre-nadinsatser och hyresgästers energikonsumtion) ut på följande sätt år 2007:

•    Växtodlingens bearbetningsmaskiner släpper ut ca 440 ton koldioxid.
•    Kött- och mjölkproduktionen släpper ut ca 2000 ton koldi-oxidekvivalenter.
•    Skogsbruket släpper ut ca 10 ton koldioxid.
•    Fastigheterna släpper ut ca 200 ton koldioxid.
•    Transporter (inklusive arbetspendling) svarar för ca 20 ton koldioxid.

Många åtgärder för utsläppsminskning
    
I de olika produktionsgrenarna genomförs åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser på kort och lång sikt.
    I växtodlingen, som bedrivs på drygt 1700 hektar,  effek-tiviseras jordbearbetningen undan för undan. Med hjälp av större dragmaskiner minskas antalet överkörningar, bland annat genom användning av kombinationsredskap. Utsläppen minskar också genom att använda maskiner med senaste teknik, både när det gäller motorer och jordbearbetning. Vissa förare kommer att ut-bildas i ekokörning. Kunskap ska inhämtas när det gäller jordens kemi och brukningsmetoder m a p utsläpp. Den globala bristen på livsmedel och bioenergivaror innebär dock att produktiviteten måste hållas hög. Snabb tillväxt binder mer kol, gödsel är en positiv faktor i detta avseende. En utsläppsminskning på 20 % bör vara möjlig under en treårsperiod.
    I kött- och mjölkproduktionen, som bedrivs med ca 240 mjölk-kor och ca 4000 svin, handlar mycket om utsläpp av metan från andningsluft och gödsel. En generell regel är att snabb köttillväxt och hög mjölkavkastning ger mindre utsläpp per produktkilo. I Råbelöfs fall kommer nära 40 % av metanutsläppen från gödsel. Denna mängd är relativt lätt att samla upp och användas som biogas. En ledning för rågas till upparbetningsanläggning i Kristianstad bör därför utredas. En lokal biogasanläggning kan också ta hand om växtrester och kadaver och på så sätt öka biogasutbytet samtidigt som metanutsläppen minskar.
    Bränning eller omhändertagande av metan- och lustgas från stallarnas frånluftventilatorer är en teknik i vardande och som bör följas noggrant.
    I djurhållning är globalt den snabbt ökande sojaproduktionen ett stort klimatproblem eftersom den sker på marker som tas från regnskog. Det finns anledning att sikta mot minskad eller eliminerad användning av sojamjöl i foderstaten. Det gäller dock att åstadkomma detta utan att samtidigt produktionens effek-tivitet drabbas alltför mycket.
    En aspekt att ta hänsyn till i husdjursuppfödningen är att gödseln, också efter eventuell biogasutvinning, ger kväve till jorden. Detta leder till snabbare tillväxt och därmed en större kol-dioxidupptagning.
    Djurhållningen är mycket elintensiv beroende på kraftfulla ven-tilationssystem, värmelampor för smågrisar och kraftig belysning i ladugårdar. Smågrishyddor i stället för värmelampor, bättre styrd ventilation och användning av modern belysningsteknik är metoder som ska minska elkonsumtionen med 15 % i Råbelöfs djurstallar på ett års tid.
    Skogsbruket  släpper ut ungefär fem ton koldioxid i form av dieselolja för skotare och skördare samt ungefär lika mycket för arbetsledning och manuell huggning. Dessutom släpper skogen, liksom all annan växtlighet, ut metan- och lustgas. Detta kan minskas genom god städning efter avverkning så att mängden ruttnande växtdelar minskas.
    Skogens roll som kolmagasin och kolupptagare bör vårdas. Nämnas kan att granplantering binder närmare dubbelt så mycket kol som lövträplanering under tillväxtåren. Vid nyplan-tering är därmed granodling effektivare än annan skogsplan-tering. Olika typer av gödsling, t ex askåterföring, bör utredas och senare användas.
    I fastighetsdriften kommer utsläppen främst från uppvärmning och elkraft. Råbelöfsföretagen tog sommaren 2007 en halm-panna om 800 MW i drift. Den försörjer 20 bostäder, slottet och ekonomibyggnader med all värme. De sista enheterna ansluts under sommaren 2008 och medför att företagens brännoljeför-brukning minskar med ca 90 % eller med ca 300 ton koldioxid-utsläpp.
    Kvar i verksamheten är tre oljepannor med utsläpp av sam-manlagt 40 ton koldioxid. Dessa ersätts med värmepump under 2008. Fem lägenheter värms redan med värmepump.
    Med Råbelöfs sätt att räkna görs inga klimatvinster med värmepump på kort sikt. Dock medför de ekonomiska fördelar.
    På elsidan görs mindre åtgärder som inkoppling av fjärrvärme till pool och varmvattenberedare, byte av glödlampor och lysrör, minskning av ytterbelysning mm.
    Transporterna i företaget gäller huvudsakligen personaltrans-porter, transport av lättare gods på mindre avstånd och arbets-pendling. De sammanlagda utsläppen från denna verksamhet är relativt små, ca 20 ton per år. Som förebild kör dock den 198 cm långe ägaren bilar med låg utsläppsnivå – för landsvägskörning en dieseldriven miljöbil, Fiat Grande Punto (119 g CO2/km), och i skogen och på åkern en Fiat Panda Cross (141 g CO2/km). Jämfört med normalstora bilar är utsläppen med dessa ca 40 % mindre. Totalt minskar utsläppen för dessa två bilar med mer än 2 ton CO2/år. Vare sig komfort eller livslängd är sämre för dessa bilar än för normalstora bilar.
     För att stimulera personalen till liknande insatser är utlyst en premie på 5 000 kr till den som köper en dieseldriven miljöbil.

På plussidan
Råbelöfsföretagen bidrar också starkt till en utsläppsfri energi-balans. En vindkraftpark, som beräknas vara i drift senast försommaren 2010, kommer att producera ca 25000 MWh/år, vilket ger en minskning av övrigt europeiskt koldioxidutsläpp med hela 48000 ton. I övrigt kan noteras att skogsråvaran, ca 10 000 kbm per år, i slutet av livscykeln nästan helt och hållet utgör biobränsle som kan sägas ge en energimängd av 19 000 MWh. Detta motsvarar ett utsläpp på 40000 ton koldioxid från oljebränning.
    Också åkerns grödor ger stora energibidrag på olika sätt. Flera grödor används som bränsle eller som råvara i bränsle-tillverkning. Halmen bränns direkt och ger värme.

Klimatanpassning
En större koldioxidkoncentration i luften gynnar växtligheten. Klimatförändringen kommer alltså att medföra att det växer mer, å andra sidan ökar då metanutsöndringen.
    På samma sätt gynnas växtförutsättningarna av stigande tem-peratur, vilket medför längre växtsäsonger. Nackdelar blir nya svampar, nya insekter och ökad risk för försommartorka, slag-regn och för ökad höst- och vinternederbörd.
    För såväl växtodlings- som skogsverksamheter gäller det att anpassa sorter, växtskyddsmedel och brukningsmetoder för att kunna utnyttja ett nytt klimatmönster.
    I sammanhanget bör speciell uppmärksamhet riktas mot vat-tentillgången, förutsättningen för all växtlighet. Större höst- och vinterregn medför samtidigt ökade krav på effektiv dränering.

John Murray
    

Råbelöfs Fideikommiss AB är anslutet till Kristianstads Klimat-allians, en sammanslutning av företag med syfte att metodiskt arbeta för minskning av utsläpp av växthusgaser.

Kommentera!


Halm är ett idealiskt bränsle för ett jordbruksföretag. Man tar energin från halmen, lägger tillbaka
mineralerna på åkern. Om halmen i stället plöjts ned hade metan avgivits.


 
Cirka två ton utsläpp om året sparar användningen av dessa små bilar i stället för normalstora. Den vänstra, en mini-SUV från Fiat, släpper enligt EU-norm ut 141 g CO2 per km. Den högra, en bekväm och tyst långfärdsbil, också den från Fiat, är miljöbil enligt regeringens definition och släpper inte ut mer än 119 k CO2 per km. Båda bilarna är dieseldrivna och ger komfort åt fyra personer.