|
Råbelöfsföretagen, de företag som svarar
för driften på Råbelöfs Gods i Kristianstads kommun,
förfogar över en areal på ca 3 730 hektar plus 750 ha i
växtodlingen. I klimatsammanhang kan detta betecknas som en
enda stor solfångare som producerar livsme-del, råvaror,
bränsle och energi. Verksamheten består av växtod-ling,
mjölk- och köttproduktion, skogsbruk, energiproduktion och
fastighetsförvaltning.
Råbelöfsföretagens ledning accepterar de slutsatser FNs
klimatpanel (IPCC) kommit fram till beträffande
klimatförändring-arna, dess orsaker och möjligheter till
åtgärder.
Det är en viktig målsättning inom Råbelöfsföretagen att
bidra till att dämpa växthuseffekten genom att producera
växthusgas-neutral energi, att binda kol i växtodling och
skogsbruk samt att minska specifik energianvändning och
växthusgasutsläpp från produktionen.
Utsläppen av växthusgaser är stora för Råbelöfsföretagen.
Totalt svarar djurhållning, uppvärmning, jordbearbetning och
transporter för utsläpp av ca 2700 ton
koldioxidekvivalenter. Till detta kommer direkta utsläpp
från marken (huvudsakligen metan och lustgas).
För beräkning av utsläppen från olika energikällor har
använts värden från Kristianstads klimatallians. Dock med
undantag för elkraft, där varje MWh ansetts ge 2,1 ton
koldioxid. Grunden för detta är åsikten att svensk elmarknad
är en del av den europeiska och att ca 80 % av elenergin då
ska räknas som producerad av fossila bränslen.
När det gäller drivmedel anser företagsledningen att
fossil dieselolja är det för närvarande bästa bränslet i
fråga om klimat-effekter. Detta eftersom de tillgängliga
biobränsleresurserna globalt får störst
koldioxidutsläppsreducerande effekt om de bränns i fasta
förbränningsanläggningar för produktion av värme och el.
Först när icke fossila bränsleslag dominerar i fasta
förbränningsanläggningar finns det skäl att använda
biobränslen för fordonsdrift.
För beräkning av djurhållningens växthusgasutsläpp har
an-vänts värden publicerade av Forskningscentralen för
jordbruk och livsmedelsekonomi i Finland.
I sammandrag såg de olika verksamhetsgrenarnas utsläpp
(med undantag för inköpta insatsvaror, markutsläpp,
entrepre-nadinsatser och hyresgästers energikonsumtion) ut
på följande sätt år 2007:
• Växtodlingens
bearbetningsmaskiner släpper ut ca 440 ton koldioxid.
• Kött- och mjölkproduktionen släpper ut ca
2000 ton koldi-oxidekvivalenter.
• Skogsbruket släpper ut ca 10 ton
koldioxid.
• Fastigheterna släpper ut ca 200 ton
koldioxid.
• Transporter (inklusive arbetspendling)
svarar för ca 20 ton koldioxid.
Många åtgärder för utsläppsminskning
I de olika produktionsgrenarna genomförs åtgärder
för att minska utsläppen av växthusgaser på kort och lång
sikt.
I växtodlingen, som bedrivs på drygt 1700 hektar,
effek-tiviseras jordbearbetningen undan för undan. Med
hjälp av större dragmaskiner minskas antalet överkörningar,
bland annat genom användning av kombinationsredskap.
Utsläppen minskar också genom att använda maskiner med
senaste teknik, både när det gäller motorer och
jordbearbetning. Vissa förare kommer att ut-bildas i
ekokörning. Kunskap ska inhämtas när det gäller jordens kemi
och brukningsmetoder m a p utsläpp. Den globala bristen på
livsmedel och bioenergivaror innebär dock att
produktiviteten måste hållas hög. Snabb tillväxt binder mer
kol, gödsel är en positiv faktor i detta avseende. En
utsläppsminskning på 20 % bör vara möjlig under en
treårsperiod.
I kött- och mjölkproduktionen, som bedrivs
med ca 240 mjölk-kor och ca 4000 svin, handlar mycket om
utsläpp av metan från andningsluft och gödsel. En generell
regel är att snabb köttillväxt och hög mjölkavkastning ger
mindre utsläpp per produktkilo. I Råbelöfs fall kommer nära
40 % av metanutsläppen från gödsel. Denna mängd är relativt
lätt att samla upp och användas som biogas. En ledning för
rågas till upparbetningsanläggning i Kristianstad bör därför
utredas. En lokal biogasanläggning kan också ta hand om
växtrester och kadaver och på så sätt öka biogasutbytet
samtidigt som metanutsläppen minskar.
Bränning eller omhändertagande av metan- och lustgas
från stallarnas frånluftventilatorer är en teknik i vardande
och som bör följas noggrant.
I djurhållning är globalt den snabbt ökande
sojaproduktionen ett stort klimatproblem eftersom den sker
på marker som tas från regnskog. Det finns anledning att
sikta mot minskad eller eliminerad användning av sojamjöl i
foderstaten. Det gäller dock att åstadkomma detta utan att
samtidigt produktionens effek-tivitet drabbas alltför
mycket.
En aspekt att ta hänsyn till i husdjursuppfödningen är
att gödseln, också efter eventuell biogasutvinning, ger
kväve till jorden. Detta leder till snabbare tillväxt och
därmed en större kol-dioxidupptagning.
Djurhållningen är mycket elintensiv beroende på
kraftfulla ven-tilationssystem, värmelampor för smågrisar
och kraftig belysning i ladugårdar. Smågrishyddor i stället
för värmelampor, bättre styrd ventilation och användning av
modern belysningsteknik är metoder som ska minska
elkonsumtionen med 15 % i Råbelöfs djurstallar på ett års
tid.
Skogsbruket släpper ut ungefär fem ton koldioxid
i form av dieselolja för skotare och skördare samt ungefär
lika mycket för arbetsledning och manuell huggning. Dessutom
släpper skogen, liksom all annan växtlighet, ut metan- och
lustgas. Detta kan minskas genom god städning efter
avverkning så att mängden ruttnande växtdelar minskas.
Skogens roll som kolmagasin och kolupptagare bör vårdas.
Nämnas kan att granplantering binder närmare dubbelt så
mycket kol som lövträplanering under tillväxtåren. Vid
nyplan-tering är därmed granodling effektivare än annan
skogsplan-tering. Olika typer av gödsling, t ex
askåterföring, bör utredas och senare användas.
I fastighetsdriften kommer utsläppen främst från
uppvärmning och elkraft. Råbelöfsföretagen tog sommaren 2007
en halm-panna om 800 MW i drift. Den försörjer 20 bostäder,
slottet och ekonomibyggnader med all värme. De sista
enheterna ansluts under sommaren 2008 och medför att
företagens brännoljeför-brukning minskar med ca 90 % eller
med ca 300 ton koldioxid-utsläpp.
Kvar i verksamheten är tre oljepannor med utsläpp av
sam-manlagt 40 ton koldioxid. Dessa ersätts med värmepump
under 2008. Fem lägenheter värms redan med värmepump.
Med Råbelöfs sätt att räkna görs inga klimatvinster med
värmepump på kort sikt. Dock medför de ekonomiska fördelar.
På elsidan görs mindre åtgärder som inkoppling av
fjärrvärme till pool och varmvattenberedare, byte av
glödlampor och lysrör, minskning av ytterbelysning mm.
Transporterna i företaget gäller huvudsakligen
personaltrans-porter, transport av lättare gods på mindre
avstånd och arbets-pendling. De sammanlagda utsläppen från
denna verksamhet är relativt små, ca 20 ton per år. Som
förebild kör dock den 198 cm långe ägaren bilar med låg
utsläppsnivå – för landsvägskörning en dieseldriven
miljöbil, Fiat Grande Punto (119 g CO2/km), och i skogen och
på åkern en Fiat Panda Cross (141 g CO2/km). Jämfört med
normalstora bilar är utsläppen med dessa ca 40 % mindre.
Totalt minskar utsläppen för dessa två bilar med mer än 2
ton CO2/år. Vare sig komfort eller livslängd är sämre för
dessa bilar än för normalstora bilar.
För att stimulera personalen till liknande insatser är
utlyst en premie på 5 000 kr till den som köper en
dieseldriven miljöbil.
På plussidan
Råbelöfsföretagen bidrar också starkt till en
utsläppsfri energi-balans. En vindkraftpark, som beräknas
vara i drift senast försommaren 2010, kommer att producera
ca 25000 MWh/år, vilket ger en minskning av övrigt
europeiskt koldioxidutsläpp med hela 48000 ton. I övrigt kan
noteras att skogsråvaran, ca 10 000 kbm per år, i slutet av
livscykeln nästan helt och hållet utgör biobränsle som kan
sägas ge en energimängd av 19 000 MWh. Detta motsvarar ett
utsläpp på 40000 ton koldioxid från oljebränning.
Också åkerns grödor ger stora energibidrag på olika
sätt. Flera grödor används som bränsle eller som råvara i
bränsle-tillverkning. Halmen bränns direkt och ger värme.
Klimatanpassning
En större koldioxidkoncentration i luften gynnar
växtligheten. Klimatförändringen kommer alltså att medföra
att det växer mer, å andra sidan ökar då metanutsöndringen.
På samma sätt gynnas växtförutsättningarna av stigande
tem-peratur, vilket medför längre växtsäsonger. Nackdelar
blir nya svampar, nya insekter och ökad risk för
försommartorka, slag-regn och för ökad höst- och
vinternederbörd.
För såväl växtodlings- som skogsverksamheter gäller det
att anpassa sorter, växtskyddsmedel och brukningsmetoder för
att kunna utnyttja ett nytt klimatmönster.
I sammanhanget bör speciell uppmärksamhet riktas mot
vat-tentillgången, förutsättningen för all växtlighet.
Större höst- och vinterregn medför samtidigt ökade krav på
effektiv dränering.
John Murray
Råbelöfs Fideikommiss AB är anslutet till
Kristianstads Klimat-allians, en sammanslutning av företag
med syfte att metodiskt arbeta för minskning av utsläpp av
växthusgaser.
Kommentera!
Halm är ett idealiskt bränsle för ett
jordbruksföretag. Man tar energin från halmen, lägger
tillbaka
mineralerna på åkern. Om halmen i stället plöjts ned hade
metan avgivits.
Cirka två ton utsläpp om året sparar
användningen av dessa små bilar i stället för normalstora.
Den vänstra, en mini-SUV från Fiat, släpper enligt EU-norm
ut 141 g CO2 per km. Den högra, en bekväm och tyst
långfärdsbil, också den från Fiat, är miljöbil enligt
regeringens definition och släpper inte ut mer än 119 k CO2
per km. Båda bilarna är dieseldrivna och ger komfort åt fyra
personer.
|